Nås Hembygdsförening
Gabriel Jonsson – Nås mesta släktforskare
Alla som intresserat sig för släktforskning i Nås har säkerligen kommit i kontakt med Gabriel Jonssons stora släktregister över Nås sockens befolkning.
Det är ett makalöst arbete som tar upp alla Nåsbor sedan 1539 och fram till början av 1900-talet, ca 1920.
Föräldrarna härstammade från Djura. Fadern, Sjöns Jonas Jonsson (nr 2151 i släktregistret), var folkskollärare och fick arbete i Nås 1882. Han flyttade in i lärarbostaden på nedre botten av Nederborgs skola och gifte sig 1885 med Selma Brandström från Lindor, Leksand.
Sjöns Jonas Jonsson var också ledamot av skolrådet, kommunal förtroendeman och organist i Nås kyrka. Han gick bort 1913.
Sonen Gabriel Jonsson (21 februari 1887 - 10 april 1952) växte upp i Nås. Han utbildade sig till läroverksadjunkt i bl.a. matematik och var hela livet verksam som lärare i olika skolor i Stockholm, bl.a. Östra Real. Han är gravsatt i Nås.
Gabriel gifte sig 1913 med Anna Olsson, Skansbacken (från nr 2211 i släktregistret). Paret flyttade samma år till Engelbrekt församling i Stockholm.
Åren 1929–30 lät Gabriel och Anna bygga en gård i Närsjö, möjligen en av de första gårdarna i Nås som byggts enbart för att tjäna som sommarställe.
På gården står ett gammalt lofthärbre, vars överdel daterats till 1680 – 81 av Torbjörn Axelsson. Det skall ursprungligen ha stått nära tingshuset i Nås och köptes av Gabriel Jonsson när det skulle rivas.
Gabriel Jonsson intresserade sig för allt som rör Nås. På ISOF – Institutet för språk och folkminnen i Uppsala finns en del material om några av hans intressen; flera arbeten om nåsmålets och säfsmålets grammatik och formlära, ordsamlingar från Nås, Säfsnäs och Järna.
Gabriel Jonsson var en flitig föreläsare. Flera av hans föreläsningar om Nås historia har bevarats, t.ex. ” By, bygd och bonde i gamla Nås” – ett föredrag som hölls vid Barnens dag i Nås den 30 juli 1939.
Det börjar så här: ”Värderade sockenbor och gäster! För alla som syssla med bygdehistoria, är 1939 ett märkesår. Det är nämligen i år jämt 400 år sedan de skriftliga dokument om vårt land börja bilda en så sammanhängande följd, att de kunna tjäna som grund för ett detaljerat studium av en viss bygd och dess folk”.
År 1945 skrev Gabriel Jonsson en artikel i Nåsvargen om ”Sockennamnet Nås”.
Det arbete som har haft störst betydelse för nåsborna i senare tid är det stora släktregistret.
Säfsnäs blev utbrutet ur Nås 1748 och fick då egen kyrkobokföring, men släktregistret tar med invånarna i Säfsnäsdelen av Nås finnmark fram till 1770-talet.
Finnmarksdelen finns i en egen avdelning i slutet.
Före 1680 bygger släktregistret på skattelängder, domböcker, spridda uppgifter om soldattjänstgöring mm. Dessa uppgifter är mindre säkra än efter 1680 när kyrkbokföring finns.
En del av registret visar släkt- och gårdsnamn med nummerhänvisning till registret..
Ett och samma namn kan ha burits av många, t ex. Täpp med 48 olika familjer.