Nås Hembygdsförening
Rök- och badbastun i Digerliden
Den här bastubyggnaden har genom flera århundraden brukats både som rökbastu och badbastu av folket här på Bössmégår'n.
Förmodligen var det också i den här bastun som den finske studenten C-A. Gottlund badade med husfolket en lördagskväll i september 1817.
Enligt hans..........
”DAGBOK öfver dess Resor på Finnskogarne i DALARNE, HELSINGLAND, VESTMANLAND OCH VERMLAND år 1817”
.........så berättar han hur han fick en senfärdig vägvisare i Kroktorp (Gustaf Muhoinen) ”Vi begåfvo oss på väg kl 3 em, men gubben skred fram så långsamt, att kl var närmare 7 då vi kommo till Digerliden, samt – stickmörkt. Badstugorna glödgade der som bäst.
Vi stego in i Hanssons gård. Jag låtsade först alls icke förstå finska, utan lät min vägvisare prata om mig hvad helst han ville.
Efter det vi ätit aftonmåltid, vandrade vi genast därpå till bastun, som var ganska stor och rymlig. Der voro hustrur och karlar som, blandade med hvarandra, höllo på att bada sig.
Jag smög mig in ibland de andra.De sade att de deraf igenkände att jag var från Savolax, då jag tålte så starkt bad, att ingen af de andra kunde uthärda härmed. De gingo alltid emellanåt ut i det fria, för att svalka sig; men sade att de om vintern icke vågade kasta sig i snön, eller om sommaren öfvergjuta sig med kallt vatten."
Bastubadandet fortsatte här i bastun i vart fall över 100 år till. ”Buss-Nisse” (Nils Pettersson f. 1914) minns från 1920-talet då ”Bössmen” o Lisa Cedergren badade här. Kött och fläsk röktes här fram till tidigt 1950-tal.
Roland Axelsson, maj 2014.
Stöd gärna Nås Hembygdsförenings ekonomi; pg 67 99 17-5