Hembygdsgården

Lisskvarngården (Lisskvärn Olas, eller Kvarn Olof Olssons gård) i Nås uppfördes i början på 1700-talet och stod helt färdig omkring år 1702.

Timret är dendrokronologiskt daterat till 1695. Ett nytt fähus (fjös) byggdes 1970 på samma plats där det gamla hade stått, men i övrigt är alla byggnader intakta.

 

Gården är byggd i fyrkant runt ett gårdstun, som man förr byggde större gårdar i norra Sverige, ovanför fäbodgränsen. Sammanlagt består

Lisskvarngården av tio hus. Gården lades ned som bondgård på 1950-talet men förblev permanent bebodd till 1972.

1957 förvärvade Nås hembygdsförening gården, och 1979 förklarades gården som byggnadsminne.

 

Lisskvarngården ligger på en gräskulle och är ett av socknens bäst bevarade äldre byggnadskomplex. Byggnaderna runt gårdstunet skiljs åt av smala smygar mellan husen. Alla hus är knuttimrade och omålade och har pärttak (spåntak) så som var vanligt i trakten före senare hälften av 1800-talet.

Manbyggnaden är en envånings parstuga. Övriga hus på gården är ett tvåvånings pig- och dränghus; ett dubbelloft med ett härbre; en källarstuga med portlider som sitter ihop med en tröskloge; därefter ett stall med portlider och höskulle. Utanför fyrkanten står ett stolphärbre.

 

På gården finns i dag ett museum med gamla bruksföremål och verktyg. I samlingen finns även en del unika jordbruksredskap.

Här finns en K-märkt blomsterrik slåtteräng som hävdas varje år. På gården ordnas olika evenemang såsom majstångsresning och hantverksdagar.

 

Lisskvarngården

Nås Hembygdsförening

Lisskvarngården, Nås Hembygdsgård

Öppet

 

Lisskvarngården är öppen i samband med aktiviteter. Se programfliken!

 

Under tiden 20 juni - 5 augusti kan bokad visning göras. Säkrast lörd-sönd 14-18.

 

För bokad visning;

 

Bengt Ehnström T 0281-30148

Marianne Flodin T070-331 34 59

 

Lisskvarngården, Nås, Dalarna. Tysks Foto.

Hitta till Lisskvarngården

Klicka på kartan

Nås, Dalarna. E Lindmans förlag.

 

 

Stora takrenoveringar har utförts under senare år.

Vår unika hembygdsgård är trehundra år och här har många generationer levt och verkat med sina djur och redskap. Husen har förstås också utsatts för väder och vind som ständigt sliter på stommar och byggnadsdelar och stort behov av underhåll finns hela tiden. En viktig del av föreningens verksamhet består i att se till att Lisskvarngården inte förfaller och därför pågår renovering av pärttaken, hus för hus, sedan 2015. Den gamla pärten lades på under 1990-talet och har tjänat ut.

 

Takbeläggningen som byts ut är alltså i regel pärt från 1990-talet. Ny pärt läggs på de flesta taken, men det finns foton som ger belägg för att andra material har använts under tidens gång – vedtak och brädtak, och därför har brädtak hittills lagts på två hus, där man sett att det förekommit. Det går fortare att lägga, och bör hålla längre än pärten.

 

I första etappen 2015 lades taket på parstugan om, och 2016 på Nystugan, båda med pärt. Utanför gårdsfyrkanten står härbret som är det ena av de två som hittills belagts med brädor på lock. Det gjordes också 2016.

 

I år, 2017, har källarstugan (museistugan) fått ny pärt och lidrets stolpar mot logen lyfts upp för att räta upp taket. Förstukvisten rätades också upp och fick ny pärt lagom till midsommar, och räddade midsommardagens underhållning: regn hotade och vissångerskan Heidi Baier fick stå under det nya taket medan publiken troget satt och lyssnade på gårdstunet när regnskurarna kom.

 

Tidigare under året, i våras, lades brädtak på loftboden. Som övriga hus i gårdsfyrkanten hade det pärttak. Det lägre taket vid bottenvåningen hade dock brädtak, som det möjligen alltid haft. I tidigare skeden har även det övre haft brädtäckning, men också ved, enligt gamla fotografier. Av ekonomiska och praktiska skäl valdes den här gången brädtak, vilket alltså kunde antikvariskt motiveras, och godkändes av Länsstyrelsen. När nu loftboden nu fått ett tätt tak kommer en donerad föremålssamling från Lindesnäs att flyttas in och kunna visas på samma sätt som föremålen i källarstugan. Arbetet med att ordna utställningen har rullat igång under sensommaren.

 

Arbetena utförs av Malungs timmerprodukter, genom Peter Svensson och hans medarbetare. Eftersom gården är byggnadsminne och skyddad enligt kulturmiljölagen finns det goda möjligheter att få ekonomiskt stöd via det statliga kulturmiljöbidraget som administreras av länsstyrelsen, och så har det också varit under årens lopp. Annars skulle renoveringarna bli en alltför tung börda för föreningen. Länsstyrelsens handläggare Olle Lind bidrar dessutom med råd där frågor uppstår. Det är nämligen viktigt att det som görs blir utfört på ett kulturhistoriskt acceptabelt sätt, eftersom målet är att gården ska behålla sin ålderdomliga karaktär.

 

Loftbodens tak har renoverats med stöd av EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling, som administrerats av Länsstyrelsen.

 

webredaktör Håkan Klingenberg web@nashembygd.se