Tobaksspinnare

Nås Hembygdsförening

Texten tidigare publicerad i Nåsvargen 2009 1

Tobaksspinnare

 

Sedan 2003 arrangeras årligen Tobaksspinnarstämman i Nås. Stämman har hämtat sitt namn från Tobaksspinnar Bramans Erik Eriksson, en gång i tiden känd Nåsspelman och arbetare i den tobaksfabrik som tidigare fanns nere vid älvkanten.

 

 

 

Under 1800-talet, före cigaretternas tid och när hantverket ännu inte trängts undan av maskinerna i tobaksfabrikerna, fanns flera yrkesgrupper i fabrikerna. Innan tobaken kom till tobaksspinnaren, eller till cigarrmakaren, som hade högst status bland tobaksarbetarna hade den passerat magasinskarlar, tobakssorterare tobaksfuktare och striperskor.

 

Cigarren blev populär hos den växande borgarklassen under 1800-talets senare hälft och cigarrmakaren träder fram som yrkesgrupp. Tobaksspinnaryrket går däremot tillbaka ända till 1600-talet då tobaken introducerades i Sverige.

 

Tobaken importerades till en början från främst Holland, men hemfördes också från den svenska kolonin Nya Sverige vid Delawarefloden. Sveriges tid som kolonialmakt i Amerika blev dock kort och varade bara mellan 1638 0ch 1655.

 

Den första tobaksplantan togs in i Sverige redan 1650, men någon odling i större skala kom inte igång förrän omkring 1725. Vid mitten av seklet använde de svenska tobaksspinnerierna till tre fjärdedelar svensk råvara och vid 1900-talets ingång skördades omkring 600 ton tobak per år i Sverige.

 

Den tobak som inte användes till cigarrer kunde antingen pressas efter beredningen eller spinnas av tobaksspinnare till flätor. Spinnstolarna drogs av barn och spinnaren hade också vanligen hjälp av barn, bordspojkar, som la upp och sorterade tobaken på spinnarens bord. Barnarbete var vanligt under 1800-talet i tobaksfabrikerna.

 

Mindre bladdelar använde tobaksspinnaren till tobaksträngens eller flätans innandöme och höljet bestod av mer välbevarade täckblad. Den färdigspunna tobakssträngen togs ur spinnstolen, skars upp, vägdes och ”såsades”. Såsens innehåll var hemligt och gav den färdiga tobaken fabrikens egen smak. Viktiga ingredienser var konjak och vin, som kunde blandas upp med till exempel sviskon och lakrits.

 

Tobaken pressades sedan samman under hårt tryck och skickades när allt var klart till tobakshandlaren för försäljning till allmänheten som tuggtobak eller piptobak.

 

Vid förra sekelskiftet konsumerades 1,3 kilo tobak per person i Sverige. Sjuttio procent i form av snus, men det är en annan historia.

 

 

Erik Wallander

 

En lovsång till Nås fabrik komponerades efter en gammal brudmarsch.

 

Efter Torn Erik i Ål. Upptecknad av Carl Gudmundsson.

 

 

Assint tobak, assint tobak, assint tobak i pipan d-å.---

Assint tobak, assint tobak, assint tobak i pipan då.---

Men när som vi kom tä Nås fabrik, då få vi tobak så mittje vi vill ha--a.

Men när som vi kom tä Nås fabrik, då få vi tobak så mittje vi vill ha.

 

 

(Återgiven av Karl Erik Forsslund, NÅS, Västerdalälven Del II, Bok VII)

 

» Curabitur

webredaktör Håkan Klingenberg web@nashembygd.se